Jag är trött!
Det är svårt att göra sig förstådd ibland, de som bäst förstår en är de som själva lever med smärta men inte ens alla där förstår.
Jag har börjat min arb.rehab i måndags och redan fått vara hemma från den, dock pga förkylning! Men måndags kväll var ett helvete i tårar och smärta. Känner fortfarande av sviterna men inbillar mig att förkylningen gör det värre.
Är dax i morgon för en ny match och kan bara göra mitt bästa!
Önskar så innerligt att folk SLUTAR säga att det blir snart bra för det blir INTE bra igen, bättre JA absolut men så länge det inte sker mirakel så kommer jag leva med detta!
Är oxå så urtrött på att få höra att "du kommer må bättre av att jobba". NEJ så är det inte hörre ni!!!
Har nu kämpat i snart två år med att "komma igång", provat nästan alla former av smärtlindring, sjukgym och annan terapi. Kommit fram till att det som funkar för mig är att få göra saker i min egna takt! Lindring består av värme och avslappning! Inte ens det hjälper ibland!
Det handlar inte om att ge upp utan om att acceptera att så här är det och sedan utifrån detta lära mig att leva på bästa sätt! Min ork ska räcka till i många år till och jag har fyra barn som kräver sin bit av den vilket jag måste lära mig att dosera rätt! Vägen är lång och svår, inget man gör över en natt!
Jag kan heller inte sluta göra saker för att det gör ont för då skulle jag inte göra något alls men jag måste lära mig att välja vad som är viktigast att få gjort!
OCH superviktigt är att komma ihåg den psykiska biten. Ibland kan det var värt att ha rejält ont efter haft lite kul också eller att ha klarat av att göra något själv helt klart!
Är bara så lätt att glömma i farten. Man rusar in i något så fort smärtan lättar lite och sen sitter man där som ett kolli och kan knappt gå på toa själv. Då kommer ofta kommentarer som att "varför inte be om hjälp" "jag kunde gjort det till dig" m.fl.
Jag kan bli lite otrevlig då och tycka att varför i hel-ete inte göra saker INNAN jag ger mig på det då??? Ex. ta disken, städa eller plocka undan.
Har länge tränat på att inte ta ut smärtan på andra vilket är en lättnad på ett vis men oxå lett till att en del ibland tror att "ja men vad bra att du är "frisk""
Hur man än vänder på det så är där alltid någon/några som tror sig veta allt, kunna allt och ha svar på allt! Det glöms bort att varje person är unik och ingen känner på samma sätt.
Varje persons smärta är helt individuell och det som för mig kan vara en "fis på tväre" kan vara svårt för en annan och tvärt om!
Och sen har vi den värsta kategorin av människor... de som drar alla över samma kant och tror sig veta att "vi" inte VILL arbeta och enbart är lata jäklar som lever på samhället...
NI borde skämmas rent ut sagt!!!! Jag betalar fortfarande skatt på de ynka 5000 kr jag får i ersättning, på det som blir kvar ska jag se till att hela min familj kan leva på!!! INGEN och tro mig nu INGEN vill leva på detta viset! Finns till och med dem som har ännu mindre i ersättning än mig och på detta ska vi betala dyra mediciner, läkarbesök, sjukgymnastik, terapi, ev rehabbesök, kuratorer och alla resor till och från alla dessa, helst ska vi ha råd med ny säng och nya möbler som passar våra kroppar, nya stolar och ergonomiskt riktiga "verktyg" som kostar skjortan! Det är inte slut där om ni nu tror det! VI ska även orka med att LETA efter bra läkare som inte hånar oss, vi ska orka med att ta oss igenom ett rehabprogram som sedan tar veckor att återhämta sig ifrån, vi ska orka med att ta alla JÄVLA KOMMENTARER från allt och alla. Vi ska orka med att ta oss igen försäkringskassans alla krav och bara för att upptäcka att arbetsförmedlingen har ytterligare krav man måste ta sig an!
Vi ska orka med att ev lämna ett yrke/jobb som man älskar. Vi ska orka med känslan av att inte vara värd något. OCH svårats av allt! VI SKA ORKA MED ATT MISTA "VÄNNER" för det gör nog de flesta av oss. PÅ detta ska vi nu ha ork kvar att leva med en smärta som alltid ställer till det och har massa av nya påhitt från dag till dag, leva med att aldrig veta hur morgondagen ser ut! Leva med att drömmar krossas och ha ork att bygga nya som passar bättre. Ovan på detta har många familj och barn som kräver sitt! En del har helt oförstående familjer som i sin tur leder till att vardagen är ett rent helvete och kraven på de människorna helt omöjliga att leva upp till! OCH många av oss går gärna upp i vikt av olika tabletter och hindret att inte kunna röra sig hur som så då ska vi stå ut med att höra hur tjocka vi blitt och att "gå ner i vikt så mår du bättre".... ett rent HÅN mot personer som redan mår dåligt.
Något att tänka på för er som misstror!
Min minsta dotter ville krypa upp i min famn en kväll, hon var ledsen och hade slagit sig. Jag var tvungen att säga nej till henne medans hennes tårar rann ner för hennes kind och förklara att jag hade så ont att det snurrade i hela skallen och mina ben gjorde så ont att minsta berörning fick det att svartna. Hennes svar "mamma.. jag älskar dig"
FATTAR NI HUR ONT DET GJORDE I MITT HJÄRTA!!!???? HUR I HELVETE KAN NI BARA TRO ATT MAN ÖNSKAR DETTA LIVET???????
Men visst sparka ni på de som redan ligger så hoppas jag på att karma kommer o biter arslet av er en dag!
Jag har turen att möta förstående människor på de flesta ställena men jag är i stort sett nästan ensam om detta! Därför har jag mer ork än andra!
Kommer aldrig sluta strida för de som mår dåligt ska bara komma på hur/var och när!
Kramar på er!
torsdag 17 januari 2013
torsdag 10 januari 2013
Gårdagen =)
Ja inte vet jag varför jag var orolig för nu i efterhand, var onödig energi för det gick superbra tycker jag =)
Nya fk-kontakten var en i mitt tycke mild och förstående kvinna som jag genast fick kontakt med =) Kunde prata fritt utan att känna press på något sätt. Jag har tur på den fronten jag vet.
Sedan var det möte på arbetscenter där jag nu kommer börja på måndag med rehabilitering för att se om jag (min kropp) kan klara av att ha fasta tiden/plats att gå till =) För att kanske sedan komma som "praktikant" och hjälpa/lära andra handarbeta och pyssla =) Känner att min framtid ser lite ljusare ut nu och jag har något att se fram emot.
Är dock lite försiktig med att ropa JIPPIIII för högt för vet att det blir en tuff tid och jag kommer behöva använda ALLT jag lärde mig på smärtrehab i somras men vill sååå mycket detta.
Kanske min chans till ett helt nytt yrke som faktiskt intresserar mig väldigt.
MEN mötena hade sitt pris och har varit uppe det mesta av natten, somna halv sex i morse o slumra till halv åtta ca. Har tagit de starka tabletterna så kroppen är avslappnad i alla fall och ska ta det lugnt idag. Försöker just nu övertala min minsta dotter att se Ice Age 4 men hon vill se Hello Kitty uuuuurrrrk hhahahaha blir det hennes val kommer jag somna på soffan för sett den MILJONER gånger känns det som. Känns även som att jag får ge med mig för hennes gillande och kanske fylla på hennes samling av dessa trista filmer så det blir lite mer ombyte. Säljs i de flesta ica affärer för billig peng så blir kanske dagens mål att promenera dit.
Ha en skön dag på er
Kram
Nya fk-kontakten var en i mitt tycke mild och förstående kvinna som jag genast fick kontakt med =) Kunde prata fritt utan att känna press på något sätt. Jag har tur på den fronten jag vet.
Sedan var det möte på arbetscenter där jag nu kommer börja på måndag med rehabilitering för att se om jag (min kropp) kan klara av att ha fasta tiden/plats att gå till =) För att kanske sedan komma som "praktikant" och hjälpa/lära andra handarbeta och pyssla =) Känner att min framtid ser lite ljusare ut nu och jag har något att se fram emot.
Är dock lite försiktig med att ropa JIPPIIII för högt för vet att det blir en tuff tid och jag kommer behöva använda ALLT jag lärde mig på smärtrehab i somras men vill sååå mycket detta.
Kanske min chans till ett helt nytt yrke som faktiskt intresserar mig väldigt.
MEN mötena hade sitt pris och har varit uppe det mesta av natten, somna halv sex i morse o slumra till halv åtta ca. Har tagit de starka tabletterna så kroppen är avslappnad i alla fall och ska ta det lugnt idag. Försöker just nu övertala min minsta dotter att se Ice Age 4 men hon vill se Hello Kitty uuuuurrrrk hhahahaha blir det hennes val kommer jag somna på soffan för sett den MILJONER gånger känns det som. Känns även som att jag får ge med mig för hennes gillande och kanske fylla på hennes samling av dessa trista filmer så det blir lite mer ombyte. Säljs i de flesta ica affärer för billig peng så blir kanske dagens mål att promenera dit.
Ha en skön dag på er
Kram
onsdag 9 januari 2013
Dessa nerver!
Önskar att mina nerver inte va på helspänn hela tiden. Just idag behöver jag lugnet för att kunna visa mina bästa sidor!
Varför? Jo har först möte med AF och FK, ska träffa min nya Fk-kontakt vilket ställer till det för mig lite. Nu ska man inte måla fan på väggen i förväg men trivdes så bra med min förra att jag inte alls känner för en ny som jag dessutom måste ta all historia för om igen =/
Efter det (mycket korkat planerat av AF) så är det möte med stället jag ska ha min arbetsprövning på. Där vill jag kunna visa att jag orkar men är rädd för att det blir för mycket med möten och nya saker för min del!
Viljan och kroppen är inte i takt så att säga. Men ska strax mysa med minstingen i soffan framför katten Gustav innan det är dax att gå så kanske orken håller hela vägen!
Ger fanken i sminket för dels vill inte min axel och sen känner jag på mig att det kommer bli jobbigt att dra igenom all historia igen!
Nya året!
Hmmm jag ska göra mitt bästa av det jag har helt enkelt =)
Inga löften som senare ger dåligt samvete, bara dumt o lova en massa som inte kommer hållas kanske! Har en del jag ska försöka få till men är mest för min egna skull och inget jag behöver lova någon hehe
Har ett enda nyårslöfte jag har hållt de sista åren och det är att inte ge några =P
Återkommer kanske igen ikväll om hur mötena gick.
Kramar
Varför? Jo har först möte med AF och FK, ska träffa min nya Fk-kontakt vilket ställer till det för mig lite. Nu ska man inte måla fan på väggen i förväg men trivdes så bra med min förra att jag inte alls känner för en ny som jag dessutom måste ta all historia för om igen =/
Efter det (mycket korkat planerat av AF) så är det möte med stället jag ska ha min arbetsprövning på. Där vill jag kunna visa att jag orkar men är rädd för att det blir för mycket med möten och nya saker för min del!
Viljan och kroppen är inte i takt så att säga. Men ska strax mysa med minstingen i soffan framför katten Gustav innan det är dax att gå så kanske orken håller hela vägen!
Ger fanken i sminket för dels vill inte min axel och sen känner jag på mig att det kommer bli jobbigt att dra igenom all historia igen!
Nya året!
Hmmm jag ska göra mitt bästa av det jag har helt enkelt =)
Inga löften som senare ger dåligt samvete, bara dumt o lova en massa som inte kommer hållas kanske! Har en del jag ska försöka få till men är mest för min egna skull och inget jag behöver lova någon hehe
Har ett enda nyårslöfte jag har hållt de sista åren och det är att inte ge några =P
Återkommer kanske igen ikväll om hur mötena gick.
Kramar
tisdag 8 januari 2013
Många funderingar!
Ja om jag nu skulle se till att få rätsida på detta med att blogga!
Har ju så många tankar om många saker och vad är bättre än en blogg då kan man tycka. Är ju helt frivilligt för de/den som läser att läsa vidare!
Årets första inlägg handlar om värk och lite tankar runt detta!
Har funderat en hel del på min situation, mest troligt för det nästa månad är två år sen olyckan och där med två år sedan jag var smärtfri sista gången. Japp så e det snart två år med konstant smärta, att jag inte blitt tokigare än jag blitt är konstigt!
Men kan konstatera att jag är inte ensam om detta mycket påfrestande liv utan vi är MÅNGA som på ett eller annat sätt lider (ja LIDER är rätt ord) av smärtor som ingen kan riktigt förklara varför vi har! Vissa har levt många år med det medans andra inte fullt så länge men vi har alla ett liv i smärta framför oss! En smärta som har ett mycket skiftande "humör". Vissa kan vara nästan helt bra vissa dagar för att i nästa vara sängliggandes helt utslagna. Medans en del oss (där jag hör till) har ett skiftande från timme till timme, kan vakna och tänka att idag kan jag ta den där promenaden men i samma sekund som skorna är på så skär det av smärta genom kroppen och man önskar att man vore död!
Eller mitt i affären så snurrar det till i skallen så man knappt kan stå upp och minns ej heller längre varför man är i affären. Ståendes i duschen och upptäcker att orken är slut så man får vackert strunta i att tvätta resten av kroppen eller håret om man inte har en underbar man/kvinna som vänligt hjälper en att bli klar och hjälper en att klä på sig!
Många gånger under dessa två åren har jag fått höra "det kunde varit värre", "du överlevde krocken", "du kunde blitt förlamad" m.m. m.m. listan kan göras lång.... men FAN vet om jag inte hellre hade varit lam OM jag sluppit ha ont. Fem ynka minuter utan smärta hade jag gärna betalt dyrt för!
(jobbig dag i dag)
Frågan är som jag ställer mig- är det rätt att tänka det kunde varit värre... hmmm nej jag tror det är totalt fel faktiskt. För varje persons mående e värst för denna hur man än gör. För kommer alltid att finnas något värre för vem som. mista en arm - värre att mista två men innebär ju inte att personen som mist en arm mår bättre för det!
Ont varje sekund av livet - värre vore om de dåliga stunderna tog över helt men den tanken ger mig ingen som helst tröst för var sekund är lika illa i alla fall.
Så vad jag vill ha sagt är att det nog enklast är att försöka förstå att olika människor kanske inte uppskattar dessa välmenande ord som mest bara tar orken ur en!
För mig i alla fall så är jag trött på välmeningar även om det är sagt av omtanke, jag är också så jäkla trött på att höra "det blir bättre snart ska du se" för så är det inte. Klart hoppas man på mirakel, att de en dag upptäcker ett sätt att stoppa smärtan. Jag har inte gett upp men måste acceptera att detta är mitt liv.
Jag måste försöka göra det bästa av det vad andra än tycker och tänker!
Bra saker att använda sig av när det är som svårast!
Värme, inga tighta kläder, goda tankar så som roliga minnen med vänner familj och ev barn =)
Mindfullness att vara här och nu. Små stunder att slappna av på.
Kramar på er
Har ju så många tankar om många saker och vad är bättre än en blogg då kan man tycka. Är ju helt frivilligt för de/den som läser att läsa vidare!
Årets första inlägg handlar om värk och lite tankar runt detta!
Har funderat en hel del på min situation, mest troligt för det nästa månad är två år sen olyckan och där med två år sedan jag var smärtfri sista gången. Japp så e det snart två år med konstant smärta, att jag inte blitt tokigare än jag blitt är konstigt!
Men kan konstatera att jag är inte ensam om detta mycket påfrestande liv utan vi är MÅNGA som på ett eller annat sätt lider (ja LIDER är rätt ord) av smärtor som ingen kan riktigt förklara varför vi har! Vissa har levt många år med det medans andra inte fullt så länge men vi har alla ett liv i smärta framför oss! En smärta som har ett mycket skiftande "humör". Vissa kan vara nästan helt bra vissa dagar för att i nästa vara sängliggandes helt utslagna. Medans en del oss (där jag hör till) har ett skiftande från timme till timme, kan vakna och tänka att idag kan jag ta den där promenaden men i samma sekund som skorna är på så skär det av smärta genom kroppen och man önskar att man vore död!
Eller mitt i affären så snurrar det till i skallen så man knappt kan stå upp och minns ej heller längre varför man är i affären. Ståendes i duschen och upptäcker att orken är slut så man får vackert strunta i att tvätta resten av kroppen eller håret om man inte har en underbar man/kvinna som vänligt hjälper en att bli klar och hjälper en att klä på sig!
Många gånger under dessa två åren har jag fått höra "det kunde varit värre", "du överlevde krocken", "du kunde blitt förlamad" m.m. m.m. listan kan göras lång.... men FAN vet om jag inte hellre hade varit lam OM jag sluppit ha ont. Fem ynka minuter utan smärta hade jag gärna betalt dyrt för!
(jobbig dag i dag)
Frågan är som jag ställer mig- är det rätt att tänka det kunde varit värre... hmmm nej jag tror det är totalt fel faktiskt. För varje persons mående e värst för denna hur man än gör. För kommer alltid att finnas något värre för vem som. mista en arm - värre att mista två men innebär ju inte att personen som mist en arm mår bättre för det!
Ont varje sekund av livet - värre vore om de dåliga stunderna tog över helt men den tanken ger mig ingen som helst tröst för var sekund är lika illa i alla fall.
Så vad jag vill ha sagt är att det nog enklast är att försöka förstå att olika människor kanske inte uppskattar dessa välmenande ord som mest bara tar orken ur en!
För mig i alla fall så är jag trött på välmeningar även om det är sagt av omtanke, jag är också så jäkla trött på att höra "det blir bättre snart ska du se" för så är det inte. Klart hoppas man på mirakel, att de en dag upptäcker ett sätt att stoppa smärtan. Jag har inte gett upp men måste acceptera att detta är mitt liv.
Jag måste försöka göra det bästa av det vad andra än tycker och tänker!
Bra saker att använda sig av när det är som svårast!
Värme, inga tighta kläder, goda tankar så som roliga minnen med vänner familj och ev barn =)
Mindfullness att vara här och nu. Små stunder att slappna av på.
Kramar på er
tisdag 9 oktober 2012
Jaja finns inte mycket o säga
Eller så kan man säga massor! Är egentligen bara att välja.
Först o främst.
Att kunna förstå en "sjuk" som lever med konstanta plågor dygnets alla timmar går inte till 100% förrän man själv gör det! MEN att ha förståelse och LYSSNA hjälper väldigt mycket och EMPATI är som guld. Så när ja nu ringer till af o blir visserligen inte illa bemöt MEN denna attityd att jag är svår gör ju att jag inte får det lättare på något vis! Tvärtom känns det nu än mer som att jag är en belastning de helst blir av med! Ledsamt egentligen eftersom jag faktiskt inte kan göra något åt det! Jag mår som jag gör och har mina smärtor som jag får leva med alltid. Jag valde inte att frontalkrocka, tror ingen i olyckan gjorde nått med vilje utan det var en ren o skär olycka och det får AF faktiskt acceptera.
Så nu har jag i alla fall ett möte om två veckor och ska till DR dagen innan så jag får prata ut med honom om det hela och se om han anser att jag någonsin kommer bli arbetsför annars för det bli en annan lösning för mig än att plågas av af.
Jag kommer INTE att tiga om hur jag mår utan vill de ha en strid så kan de ju få det!
Just nu är det VÄLDIGT skönt att ha ett helt team av kunniga bakom mig! Betyder så mycket att man har stöd i dessa lägen och jag lider med de som inget stöd får från nått håll!
O seen....
Fick veta i morse att de slagit en sten genom bakluckan på min brors bil och så klart tömt den på verktyg o annat! Blir så helvetes arg på sånt!!!!!
Saker kostar även för vanligt folk och det är INTE alla som har råd med dyra självrisker som sen i slutändan inte täcker alla förluster i alla fall!
Kan bara tänka mig ett fåtal kategorier av typer som är så obetänksamma och ger sig på bilar på detta vis. Inga proffs i alla fall! =((( IDIOTER rent ut sagt!
Idag har jag lyckats få igång diskmaskinen (stor sak för mig) så den surrar behagligt nu, minstingen leker med sina little ponys som hon själv valde att köpa för pengar som hon fick när hon fylla år så stolt är hon över dem =) Så nu ska jag hälla upp en varm kopp kaffe (för det i koppen e KALLT) och sen försöka njuta lite av att jag faktiskt kan röra mig lite idag utan att höfter/bäcken sätter stopp för mig =))
Ha en skön dag alla rara OCH ge någon en kram eller ett leende. Jag kanske tjatar men det ÄR betydande både för andra och sig själv att le och att ge en kram. Man blir så glad =)
PS: Har fortfarande inga borrgubbar på tomten så kallt som attan e de nu. Tack o lov för kaminen =)
Först o främst.
Att kunna förstå en "sjuk" som lever med konstanta plågor dygnets alla timmar går inte till 100% förrän man själv gör det! MEN att ha förståelse och LYSSNA hjälper väldigt mycket och EMPATI är som guld. Så när ja nu ringer till af o blir visserligen inte illa bemöt MEN denna attityd att jag är svår gör ju att jag inte får det lättare på något vis! Tvärtom känns det nu än mer som att jag är en belastning de helst blir av med! Ledsamt egentligen eftersom jag faktiskt inte kan göra något åt det! Jag mår som jag gör och har mina smärtor som jag får leva med alltid. Jag valde inte att frontalkrocka, tror ingen i olyckan gjorde nått med vilje utan det var en ren o skär olycka och det får AF faktiskt acceptera.
Så nu har jag i alla fall ett möte om två veckor och ska till DR dagen innan så jag får prata ut med honom om det hela och se om han anser att jag någonsin kommer bli arbetsför annars för det bli en annan lösning för mig än att plågas av af.
Jag kommer INTE att tiga om hur jag mår utan vill de ha en strid så kan de ju få det!
Just nu är det VÄLDIGT skönt att ha ett helt team av kunniga bakom mig! Betyder så mycket att man har stöd i dessa lägen och jag lider med de som inget stöd får från nått håll!
O seen....
Fick veta i morse att de slagit en sten genom bakluckan på min brors bil och så klart tömt den på verktyg o annat! Blir så helvetes arg på sånt!!!!!
Saker kostar även för vanligt folk och det är INTE alla som har råd med dyra självrisker som sen i slutändan inte täcker alla förluster i alla fall!
Kan bara tänka mig ett fåtal kategorier av typer som är så obetänksamma och ger sig på bilar på detta vis. Inga proffs i alla fall! =((( IDIOTER rent ut sagt!
Idag har jag lyckats få igång diskmaskinen (stor sak för mig) så den surrar behagligt nu, minstingen leker med sina little ponys som hon själv valde att köpa för pengar som hon fick när hon fylla år så stolt är hon över dem =) Så nu ska jag hälla upp en varm kopp kaffe (för det i koppen e KALLT) och sen försöka njuta lite av att jag faktiskt kan röra mig lite idag utan att höfter/bäcken sätter stopp för mig =))
Ha en skön dag alla rara OCH ge någon en kram eller ett leende. Jag kanske tjatar men det ÄR betydande både för andra och sig själv att le och att ge en kram. Man blir så glad =)
PS: Har fortfarande inga borrgubbar på tomten så kallt som attan e de nu. Tack o lov för kaminen =)
fredag 5 oktober 2012
Dessa attityder!
Ja vad ska man säga egentligen ??
Attityder e ett jäkla meckel =// Man möter det dagligen, personer som inte riktigt förstår hur andra kan ha det, personer som tror de är bättre bara för att de anser sina åsikter vara de riktiga! Blir lite trött på det där faktiskt men inte mycket man kan göra åt det mer än låta de tro sig ha rätt eller helt enkelt stänga dörren för dem!! Värst e det ju när det kommer till personer i sin närhet, man kan ju inte stänga alltid då utan att någon blir sårad!
Dravvel i mångas ögon men när man lever som jag gör just nu med en kropp som protesterar mot ALLT... Har ingen ork o bara sitta här o skriva gör äckligt ont i ryggen, handlederna o mjölksyran sprider sig o "elden" i nacken står på högsta fart idag! OCH nu förväntar sig de där kunniga att jag ska ut o leta arbetsprövning. Jaha????? Hur fan ska det gå till kan jag bara undra?? Fick även veta att jag har till på tisdag att bli "frisk" i höfterna för sen måste jag ha en utredning av DR, men tar ca tre veckor för inflammationen o lägga sig! Ren o skär mattematik i min värld men den passar inte i "deras" värld. =(
Jag behöver tid, tid jag tydligen inte ska få. Men men får väl bosätta mig på vårdcentralen tills jag har alla papper som behövs för ränna fram o tillbaka kan jag inte.. Nä jag ger mig fan inte och har heller inget annat val än att lyssna på min kropp om jag vill kunna gå ordentligt inom en snar framtid.
Så nu ber jag alla myndigheter o instanser att STOPPA UPP ERA JÄVLA SURA MINER långt upp där de aldrig syns igen... Det är redan svårt nog som det är.... Jag SKA ha den tid jag behöver UTAN att af eller nån annan ska bli tjuriga för det hjälper fan inte!
Hemmafronten!
Jäkla borrgubbar, skulle kommit denna veckan men inte fan har de dykt upp o kallt som FAN börjar här bli så jäkla tur jag kan tända i kaminen. Värken blir INTE bättre av att huset e kallt. Så väldigt tacksam över solen idag för då kommer här vara lite varmare i natt =) Plus att det är helg så älsken e hemma o kan värma mig hihi
Fannie vill baka negerbollar (som vi fortfarande kallar det) men får se när brasan har höjt värmen här om mina händer vill detta annars får jag belasta någon annan med att baka dessa delikata små saker =P
Igår var vi på bvc med Fannie och allt ser bara bra ut! Hon behöver bli av med den jäkla nappen så det tjatar vi om snart dygnet runt o nån dag orkar hon nog inte säga emot hehe De som känner fannie förstår nog vilket gissel det är att göra något mot Fannies vilja! Tur hon är en go o snäll tös i övrigt för hade kunnat vara jobbigt annars!
Personer i min familj har även dem lite trubbel med ATTITYDER. Kan låta så jäkla tjuriga över inget så jag blir tokig! Lönt o sura över inget??? OCH bara för att man tycker något inte e bra/fint eller kul så KAN det finnas de som tycker det o då behöver man inte köra över andra genom att trycka ner det i skiten!! Så onödig energi går åt till sånt! Finns värre saker att bekymra sig om!
Nä nu idar ja int mer..
Ha en skön helg på er! OCH ta hänsyn till varandra o le, världen blir lite trevligare då <3
Attityder e ett jäkla meckel =// Man möter det dagligen, personer som inte riktigt förstår hur andra kan ha det, personer som tror de är bättre bara för att de anser sina åsikter vara de riktiga! Blir lite trött på det där faktiskt men inte mycket man kan göra åt det mer än låta de tro sig ha rätt eller helt enkelt stänga dörren för dem!! Värst e det ju när det kommer till personer i sin närhet, man kan ju inte stänga alltid då utan att någon blir sårad!
Dravvel i mångas ögon men när man lever som jag gör just nu med en kropp som protesterar mot ALLT... Har ingen ork o bara sitta här o skriva gör äckligt ont i ryggen, handlederna o mjölksyran sprider sig o "elden" i nacken står på högsta fart idag! OCH nu förväntar sig de där kunniga att jag ska ut o leta arbetsprövning. Jaha????? Hur fan ska det gå till kan jag bara undra?? Fick även veta att jag har till på tisdag att bli "frisk" i höfterna för sen måste jag ha en utredning av DR, men tar ca tre veckor för inflammationen o lägga sig! Ren o skär mattematik i min värld men den passar inte i "deras" värld. =(
Jag behöver tid, tid jag tydligen inte ska få. Men men får väl bosätta mig på vårdcentralen tills jag har alla papper som behövs för ränna fram o tillbaka kan jag inte.. Nä jag ger mig fan inte och har heller inget annat val än att lyssna på min kropp om jag vill kunna gå ordentligt inom en snar framtid.
Så nu ber jag alla myndigheter o instanser att STOPPA UPP ERA JÄVLA SURA MINER långt upp där de aldrig syns igen... Det är redan svårt nog som det är.... Jag SKA ha den tid jag behöver UTAN att af eller nån annan ska bli tjuriga för det hjälper fan inte!
Hemmafronten!
Jäkla borrgubbar, skulle kommit denna veckan men inte fan har de dykt upp o kallt som FAN börjar här bli så jäkla tur jag kan tända i kaminen. Värken blir INTE bättre av att huset e kallt. Så väldigt tacksam över solen idag för då kommer här vara lite varmare i natt =) Plus att det är helg så älsken e hemma o kan värma mig hihi
Fannie vill baka negerbollar (som vi fortfarande kallar det) men får se när brasan har höjt värmen här om mina händer vill detta annars får jag belasta någon annan med att baka dessa delikata små saker =P
Igår var vi på bvc med Fannie och allt ser bara bra ut! Hon behöver bli av med den jäkla nappen så det tjatar vi om snart dygnet runt o nån dag orkar hon nog inte säga emot hehe De som känner fannie förstår nog vilket gissel det är att göra något mot Fannies vilja! Tur hon är en go o snäll tös i övrigt för hade kunnat vara jobbigt annars!
Personer i min familj har även dem lite trubbel med ATTITYDER. Kan låta så jäkla tjuriga över inget så jag blir tokig! Lönt o sura över inget??? OCH bara för att man tycker något inte e bra/fint eller kul så KAN det finnas de som tycker det o då behöver man inte köra över andra genom att trycka ner det i skiten!! Så onödig energi går åt till sånt! Finns värre saker att bekymra sig om!
Nä nu idar ja int mer..
Ha en skön helg på er! OCH ta hänsyn till varandra o le, världen blir lite trevligare då <3
onsdag 3 oktober 2012
Ojoj
Ja ojsan... Det var inte igår jag blogga =/ Anledning = Har det tufft med att förlika mig med vardagen o dess krav. Har hela tiden sagt att min familj hjälper enormt och javisst de gör de MEN räcker inte riktigt hela vägen när jag är helt under.
Har den sista tiden knappt kunnat gå pga av en ilsken inflamation någonstans runt höft/bäcken. Detta gör det oxå omöjligt att ens ta mig ut i bilen. Den lilla ork/kraft som jag har går till att sköta om mig och ta hand om det jag orkar med.
Nedtrappning av medicinen går heller inte jättebra, är ilsken o lättretlig hela tiden OCH sover som en kratta =(( Dålig sömn är så klart lika med mer smärta. Väntar idag på att Dr ska ringa för att "dockumentera" min försämring eftersom af kräver detta! Vilket jag tycker e fånigt eftersom de VET att jag är så dålig (eller så har de inte läst mina intyg).
Men IDAG är det nya tag och kan gå på toa utan att skrika (än så länge). Har letat upp mitt jävlare nammar så det så. Blir att omorganisera hemmet OCH lägga schema på var/när saker ska göras. Ska dessutom ändra kraven på mina barn och hur de hjälper till. Så det inte bara blir handla o städa utan lite av varje som jag tror de kan ha nytta av att kunna i framtiden. Lite mer matlagning (så de inte bara blir makaroner när de en dag flyttar hemmifrån), och att slutföra saker!
Något jag INTE kan ändra på är dels mitt usla minne. Jag har lappar o en almanacka på datan nu som hjälper mig att komma ihåg saker men funkar inte i allt!
Och sen att jag INTE KAN åka runt o hälsa på vänner/släkt när som, DET är ledsamt och trist för känns som man blir isolerad bara för att man inte har den möjligheten och känner inte heller att jag kan kräva att mina vänner ska komma till mig alltid.
Är ett fåtal som kommer på besök och jag är enormt tacksam för det även om jag inte alltid har orken att visa det!
Nu får de va nog gnällt för idag o denna gången. Händerna vill inte skriva mycket mer nu!
Ha det gott och var rädda om varandra!
Ps: e aldrig fel att ge någon ett spontant leende! Vi ler allt för sällan, tror ni mig inte så kolla bara alla profilbilder på facebook eller se er omkring när ni är i affären.
Kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)